Kategorier
Uncategorized

Återvinning i EU – hur står sig Sverige?

Hur står sig Sverige i ett europeiskt perspektiv när det gäller återbruk och återvinning av hushållsavfall? Är vi så duktiga på att återvinna som vi tror eller klappar vi oss själva på axeln helt i onödan?

I snitt producerar varje person i EU hela 486 kg hushållsavfall. Det visar statistik från Eurostat. Nästan en fjärdedel, 24% av soporna återvanns inte alls utan hamnade som deponiavfall på en sophög.

Bäst på att producera sopor är danskarna. De låg i topp på hela 781 kg per person medan en invånare i Rumänien i snitt producerade 272 kg sopor, minst inom EU.

Svenskarna då? Jo villigare strax under EU-snittet med 449 kg per person (snitt 486 kg). Men skillnaderna i mängden sopor kan också till viss del förklaras med hur de olika länderna räknar samman sina siffror. Det finns också skillnader i vad som räknas som hushållsavfall och inte vilket påverkar statistiken.

Andelen materialåtervunnet avfall låg i genomsnitt på 30 procent, 17 procent behandlades genom kompostering eller rötning, 28 procent förbrändes och 24 procent deponerades.

Sverige är bra på sopförbränning och därmed energiutvinning. I snitt går 134 kg sopor till energiåtervinning per person i EU medan vi i Sverige lyckas skicka hela 235 kg sopor per person till förbränning i Sverige. Det gör också att vi ligger bättre till när det gäller deponiavfall än EU-snittet. Endast 4 kg per person hamnar på deponi här medan EU-medborgaren i genomsnitt lägger hela 120 kg på sophögen till ingen mer nytta.

Hushållsavfall per person i EU 2017. Bild hämtad från Avfall Sverige.

Företagens roll inom återvinning uppmärksammas allt mer där ett större producentansvar tydligt börjar premieras av konsumenterna. Det kan röra sig om allt från företag inom förpackningsindustrin som underlättar återvinning av förpackningarna till klädföretag som erbjuder plattformar för secondhand-försäljning eller hanterar textilåtervinning av deras plagg. Många företag ser idag sin årsredovisning med hållbarhetsredovisning översatt till engelska som det främsta verktyget för att marknadsföra sitt arbete inom återvinning.

Vi kan alltså bli bättre på många sätt men ska också vara stolta över den grad av återvinning vi hittills lyckats uppnå. Förhoppningsvis kan vi i Sverige ta fler steg mot en cirkulär ekonomi där vi återvinner det vi inte längre vill ha.

Vi avslutar med en länk för att friska upp minnet, en sorteringsguide för sopor. https://www.srvatervinning.se/sorteringsguide